4_2_15

Att våra städer växer är i grunden en positiv nyhet, eftersom stadsliv i de allra flesta fall skapar ett uthålligare samhälle. Men fallgroparna är många – vems stad ska det planeras för och vad händer med de som väljer att inte flytta?

När städerna växer, hamnar stadsplaneringen i centrum. Allt fler intressentgrupper vill vara med och påverka hur staden utvecklas och numera finns som bekant utomordentliga påverkansmöjligheter, inte minst genom sociala media.  Ett aktuellt exempel är kampen om Nya Slussens utformning, där debatten varit intensiv och hetsig på Twitter och Facebook.
De två vanligast förekommande planeringsperspektiven är dels hälsofrämjande stadsplanering, med målsättning att människor ska känna sig delaktiga, trygga, vara fysiskt aktiva och må väl.  Dels hållbar stadsplanering eller utveckling, som är ett mycket snabbt växande intresseområde såväl nationellt som internationellt. Mängder av offentliga aktörer, från regeringar till kommunstyrelser, väljer att profilera sig som tillskyndare av den hållbara staden. Situationen är likartad inom den akademiska världen med allt fler kurser och forskningsprojekt.

Utmaningen är att hitta en bra balans mellan stads- och landsbygdsutveckling. I dag är den balansen tämligen enkelriktad till stadens fördel. Landsbygden står och faller med eldsjälar och entusiaster samt hoppas på bredband, platsoberoende företag och pigga pensionärer. Frågan är hur stabil en sådan framtidskombination är?

 

Leave a Reply