Det nya normala

Hur kommer världen att se ut och fungera när finanskrisen ligger helt bakom oss?

Det är en fråga som sysselsätter många, framför allt i USA. Newsweek konstaterade i ett reportage för en tid sedan att varje generation präglas av den verklighet som råder då man är ung, vilket borde innebära att dagens

uppväxande generation fått sig en rejäl tankeställare, som borde påverka dem att konsumera försiktigt, precis som deras föräldrar tvärtom blev hängivna konsumenter eftersom de växte upp under de glada 50-, 60- och 70-talen, då tillväxten stod i centrum. Ekonomiprofessorn Nouriel Roubini är inne på samma tankegångar i sin bok Crisis Economics, liksom den i Sverige mer kände professorn Richard Florida (han med ”den kreativa klassen? ) i sin bok The Great ResetFlorida är optimistisk och menar att vi går mot en tid där det nya normala kännetecknas av större flexibilitet, lägre skuldsättning, mer tid för familjen, bättre personlig utveckling och tillgång till fler upplevelser.

Vad blir normalt i Sverige? Richard Floridas framtidsbild känns tilltalande, men frågan är om den också är realistisk. Den pekar på ett icke-konsumtionsdrivet samhälle som kräver annorlunda och i dag knappast existerande strategier för tillväxt, annars riskerar det mesta i utvecklingsväg att stanna upp.

 

Yta eller innehåll?

Ett annat tydligt tema i sommarens trendtwittrande är kampen mellan yta och innehåll, där den spontana bilden är att ytan blir allt viktigare.

Så samlades till exempel klimatforskare i somras i Sydney för att lära sig att ”ändra allmänhetens attityder” och lokala BP-stationer i USA funderar på att byta tillbaka till gamla namnet Amoco, enligt Fast Company I båda fallen handlar det bara om att putsa upp ytan. Klimatutmaningen och oljespillet är desamma, men paketeras på ett mer tilltalande sätt.
Här i landet pågår just nu den ompaketering som alltid sker vart fjärde år – valrörelsen. Det är påfallande och tröttsamt hur båda blocken fullständigt hamrar in vissa ytliga teman och undviker allt innehåll utöver dessa teman. Uppenbarligen anser man att den strategin är effektiv. Den mediala verkligheten är en förklaring. Tidningar och etermedia har uppenbarligen dragit slutsatsen att yta säljer bättre än innehåll.

Här i landet pågår just nu den ompaketering som alltid sker vart fjärde år – valrörelsen. Det är påfallande och tröttsamt hur båda blocken fullständigt hamrar in vissa ytliga teman och undviker allt innehåll utöver dessa teman. Uppenbarligen anser man att den strategin är effektiv. Den mediala verkligheten är en förklaring. Tidningar och etermedia har uppenbarligen dragit slutsatsen att yta säljer bättre än innehåll.

 

Facebook mitt i livet

Var femte av Bengts tweets har hittills handlat om Facebook, och det är ingen slump.

Allt fler trender uppstår eller kommenteras på Facebook, som nu har över en halv miljard användare. Det kan vara amerikanska läkarstudenter som visar dåligt omdöme och lägger upp sina fyllefoton, ryska amatörspioner som spionerade via Facebook, Lady Gaga som passerat Barack Obama och nu har flest vänner -10 miljoner närmare bestämt eller att ny teknik som MeetMoiNOW gör att mobiltelefonen ger hals när en Facebookkompis finns i närheten för en snabb latte. Facebook som parallellvärld går inte att ignorera längre, om någon till äventyrs tänkte göra det.
Svårigheten ligger i att försöka analysera vad alla dessa omvärldssignaler betyder. En väl etablerad slutsats är att beteendet på Facebook knappast skiljer sig från beteendet i verkliga världen, med den skillnaden att Facebookmaterialet inte försvinner i glömska. En annan slutsats är att den som är skicklig kan använda Facebook för att förstärka eller förändra händelser och aktiviteter i den verkliga världen.

Tagged with:
 
Sida 7 av 7« Första...34567