MEDIA – Valfri sanning till salu

1_3_2015

Medielandskapet håller på att krackelera. Nyheter har blivit vapen och rapporteringen antingen generande ensidig eller livsfarlig för reportrarna. Samtidigt föredrar allt fler konsumenter att filtrera omvärlden genom likriktande sociala media.

Fox News och Russia Today(RT). Se där ett omaka par, som ändå tillsammans ger en bra bild av den internationella medieverkligheten år 2015. Fox News har sedan länge tämligen oblygt speglat världen genom konservativa och pro-republikanska glasögon och RT gör numera likadant ur ett ryskt perspektiv – fast ännu oblygare. Mestadels är det urvalet, beskrivningen och tonfallet som vrider bevakning i önskad riktning.
På nätet är det andra aktörer som firar mediala triumfer med sina hårt vinklade budskap. Mest uppmärksammade är naturligtvis IS fruktansvärda YouTube klipp (går rätt lätt att googla fram för den som är intresserad).
Sammantaget innebär den här utvecklingen att det offentliga samtalet är i fara, när var och en av oss så lätt kan få sin verklighetsuppfattning bekräftad i en egen mediemix, som på ytan ser lika förtroendeingivande ut som alla de traditionella medierna. Men din bild av vad som händer i omvärlden skiljer sig dramatiskt från min och båda är vi lika övertygande om att den egna är sann, så vad finns det kvar att diskutera?

I denna minst sagt bisarra verklighet konstaterar årets Förtroendebarometer från Medieakademin tröstande att allmänhetens förtroende för media fortfarande är stabilt. Runt hälften av de tillfrågade hade förtroende för radio, TV och den lokala morgontidningen, vilket man ska vara tacksam för.

 

5_2_15

Tekniken är i full gång med att ta klivet från företagens utvecklingsavdelningar, in i vardagen och inget lär bli sig likt.

 

Avancerade partikelacceleratorer och rymdfarkoster i all ära. Det är först när tekniken gör intåg i vår vardag som alla lär märka hur kraften och möjligheterna i ny teknik kan skapa förutsättningar till ett bättre liv. Och där är vi i dag och media fylls av olika exempel. Computer Sweden, t.ex. rapporterar om hur modern teknik flyttar in i Ikeamöbler, med hjälp av Internet of Things. Flyttbara elkontakter, lugnande madrasser och andningsreflekterande ljussättning är några exempel, för att inte tala om skålen på matbordet som lyser upp när du placerar mobiltelefonen där.
Dagens nyheter vet att berätta vad det är för mat som kommer att dukas fram på detta matbord. Under rubriken ”Nya tekniken ska förhindra brist på mat” skriver tidningen om allt från friterade gräshoppor och maskar till mer, åtminstone i dagsläget, aptitliga, industriodlade jätteräkor. Och sedan blir det tids nog dags att gå på toaletten, och även där kan tekniken stå till tjänst. Huffington post skriver om den hopfällbara varianten och visar även en video, medan The Singularity Hub redan för ett par år sedan rapporterade om de smarta japanska toaletterna som diagnosticeras och rekommenderar eventuella åtgärder, baserat på resultatet av ditt toalettbesök. Ett annorlunda sådant skriver SCA:s tidning Shape om, nämligen Airbnb-varianten Airpnp, där privatpersoner med hjälp av en app kan hyra ut sina toaletter till nödiga personer som inte hittar eller vill använda offentliga toaletter.

Alla dessa exempel vill bara påvisa den enorma bredden i teknikutvecklingen. Här kan man nog med visst fog tala om ett paradigmskifte. Inom en inte alltför avlägsen framtid ser vår vardag helt annorlunda ut. De flesta av oss kommer att välkomna dessa nya möjligheter, medan ett antal ställer sig avvaktande eller avvisande. Utmaningen blir att bereda plats i samhället även för dessa ”neoludditer”.

 

4_2_15

Att våra städer växer är i grunden en positiv nyhet, eftersom stadsliv i de allra flesta fall skapar ett uthålligare samhälle. Men fallgroparna är många – vems stad ska det planeras för och vad händer med de som väljer att inte flytta?

När städerna växer, hamnar stadsplaneringen i centrum. Allt fler intressentgrupper vill vara med och påverka hur staden utvecklas och numera finns som bekant utomordentliga påverkansmöjligheter, inte minst genom sociala media.  Ett aktuellt exempel är kampen om Nya Slussens utformning, där debatten varit intensiv och hetsig på Twitter och Facebook.
De två vanligast förekommande planeringsperspektiven är dels hälsofrämjande stadsplanering, med målsättning att människor ska känna sig delaktiga, trygga, vara fysiskt aktiva och må väl.  Dels hållbar stadsplanering eller utveckling, som är ett mycket snabbt växande intresseområde såväl nationellt som internationellt. Mängder av offentliga aktörer, från regeringar till kommunstyrelser, väljer att profilera sig som tillskyndare av den hållbara staden. Situationen är likartad inom den akademiska världen med allt fler kurser och forskningsprojekt.

Utmaningen är att hitta en bra balans mellan stads- och landsbygdsutveckling. I dag är den balansen tämligen enkelriktad till stadens fördel. Landsbygden står och faller med eldsjälar och entusiaster samt hoppas på bredband, platsoberoende företag och pigga pensionärer. Frågan är hur stabil en sådan framtidskombination är?

 
3_2_15Corporate Social Responsibility, CSR, eller den ansvarsfulla organisationen, är numera en självklarhet för allt fler företag och organisationer. Desto bättre att det börjar komma signaler om att CSR är en lönsam investering.

När trycket på näringslivet att ta social ansvar och skapa hållbara affärer ökar från såväl anställda och kunder som samhället i stort, handlar CSR inte längre om att minimera risker och minska kostnader, utan om lönsamhet och innovationer. I Harvard Business Reviews smått legendariska nummer kring ”How to Fix Capitalism” (januari 2011), myntades begreppet Creating Shared Value, CSV, som länken mellan traditionellt lönsamhetsfokus och att vara ett ansvarsfullt företag. Artikelförfattarna (bl.a. Michael Porter) menade att det var hög tid att inse att ett företags konkurrenskraft är sammanvävt med hur det omgivande samhället mår. I en debattartikel i Veckans affärer gick generalsekreteraren i SOS barnbyar ett steg längre och konstaterade att arbete med hållbarhetsfrågorna är ett måste för att kunna attrahera nya medarbetare. I en internationell undersökning ville 6 av 10 tillfrågade avgångsstudenter att en framtida arbetsgivare skulle omfatta deras CSR-värderingar. I debattartikeln lanserades begreppet CSP – Corporate Sustainable Profitability.
I Riskkapitaltidningen kunde man för ett tag sedan läsa att CSR-arbetet kan höja bolagens prislapp. Ett aktivt CSR-arbete indikerar att företaget är välskött och månar om en hållbar samhällsutveckling, vilket kan påverka prisbilden positivt vid en eventuell försäljning.

Ett rykande färskt, avskräckande CSR-exempel är naturligtvis SCA-härvan. En tidigare kommunikationschef i bolaget kommenterade redan i höstas att flygresor av det här slaget går på tvärs mot företagets miljöstrategi och kan äventyra många års CSR-arbete. Och när Emma Stenström i sin krönika i Dagens Industri för några veckor sedan skrev ”Jag vill inte köpa något från SCA. Jag har ingen lust att stötta ett företag vars högsta chefer verkar leva i sin egen bubbla och helt ha tappat kontakten med oss som är (före detta) konsumenter”, så var det väl spiken i kistan

 
Sida 3 av 912345...Sista »