DEN ÖKANDE JÄMSTÄLLDHET

2_2_15

Många små steg åt rätt håll

 

Även om en hel del kvinnor tycker att utvecklingen går alldeles för sakta, så är trenden klar – Kvinnorna är på väg mot att ta sin rättmätiga plats i arbetsliv och samhällsliv. Och exemplen blir bara fler och fler.

 

En snabb genomgång i media av den senaste tidens tillsättningar av några olika tjänster kan tjäna som illustration. Sveriges första ärkebiskop, Antje Jackelén, har fått sällskap av Sveriges och Nordens första kvinnliga rabbin, Ute Steyer. Och jo, det finns även kvinnor i Sverige som väljer att kalla sig imam. Sverige har också fått sin första kvinnliga justitiekansler, JK, i Anna Skarhed, som tackat nej till tjänstebil och själv betalar sitt årskort på SJ, eftersom hon använder det även till privatresor. I det privata näringslivet har t.ex. H & M:s förra hållbarhetschef Helena Helmersson tagit ett kliv uppåt i hierarkin och blivit global produktionschef, samt ersatts av ännu en kvinna, Anna Gedda.

Så här kan man hålla på ett bra tag, och visst, män med makt är fortfarande i mycket klar majoritet. Men samtidigt blir de kvinnliga exemplen och därmed förebilderna i näringsliv och samhällsliv bara fler och fler. Ytterligare en intressant möjlighet är vad som kan hända inom politiken. Till ny partiledare för KD förutspås antingen Ebba Busch Thor eller Acko Ankarberg Johansson och om Jan Björklund skulle tolka trendsignalerna rätt och välja att avgå, står Birgitta Ohlsson och väntar i kulisserna. Vips så skulle det bli enbart kvinnliga partiledare på den borgliga sidan. Tala om omvärldssignal!

 

HÄLSA/MEDICIN

Bättre och bättre dag för dag1_2_15

En bra start i jakten på positiva trender är vård och hälsa, för all statistik pekar på att vi bara blir äldre och friskare – en utveckling som lär accelerera med den nya tekniken.

 

eHälsa, mHälsa och individanpassad medicinering är ett par av de pusselbitar som kommer att förstärka denna positiva utveckling. eHälsa handlar om, för att citera SKL ”att genom att ta till vara på digitaliseringens möjligheter, öka kvaliteten, få en mer jämlik vård och använda resurserna mer effektivt”. Begreppet innefattar allt från elektroniska recept och personlig hälsoinformation till expertstöd och databaser. Då är mHälsa, eller mobila vårdlösningar, betydligt mer spännande. Utgångspunkten är att du som vårdtagare ska få den hjälp och information du behöver på den plats du för tillfället befinner dig. En intressant aspekt av mHälsa är Quantified Self eller QS, där du mäter bl.a. puls, blodtryck, hjärtslag, sömn och vikt, vilket ger nya möjligheter att i realtid upptäcka samband mellan dina levnadsvanor och din hälsa.
Den invidanpassade medicineringen syftar till att skräddarsy läkemedel och andra behandlingsformer efter patientens individuella förutsättningar och behov, vilket kan det innebära en vård med högre precision och med färre biverkningar och skador.

Den nya vården borde väl vara på plats redan nu, men så är inte fallet. Motkrafterna är många. Vanans makt, hierarkiska system och konservativa strukturer är några viktiga faktorer. En annan är vårdsektorns, får man nog säga, sunda skepsis mot att IT eller IKT ska vara lösningen på alla problem. Det är få delar av samhället som utsatts för så många misslyckade IT-projekt som just vården.

 

Klämd mellan teknik och lågkostnad

Den svenska arbetsmarknaden står fortfarande inför stora utmaningar, trots att konjunkturen vänder uppåt. Inom ett par decennier kan närmare hälften av alla jobb som vi känner till i dag ha blivit automatiserade.

Det verkar som om den digitala tekniken, efter att funnits på plats i nästan ett halvt sekel, nu närmar sig en ”tipping point” och då går det snabbt. Många har säkert lagt märke till och kanske rentav fascinerats av ett antal spännande nya produkter och tjänster, som förarlösa bilar, interaktiva glasögon, kroppsnära datorer, 3D-skrivare, civila drönare, robotar och inte minst alla dessa praktiska Appar. Vad vi nog inte tänkt på är hur dessa landvinningar påverkar våra jobb.

Men det finns det andra som har gjort.  Två Oxfordprofessorer , t.ex. som i en aktuell vetenskaplig artikel hävdar att 47 % av alla yrken kan ha blivit i varierande grad automatiserade inom två decennier. En taxichaufför kommer att tillhöra ovanligheten redan år 2030, förmodligen även piloter. Trafikpoliser, journalister, telefonförsäljare, fastighetsmäklare, butiksanställda och till och med soldater riskerar att gå samma öde till mötes, när datoriserade maskiner tar över alla någorlunda likformiga arbetsuppgifter.

Och som det inte vore nog så lär lågkostnadskonkurrensen bestå i en allt mer öppen och global ekonomi. Här kan man möjligen se en liten ljusning, när den ökade produktiviteten som datoriseringen innebär kan leda till att företag väljer att flytta hem delar av sin produktion.

Det är alltid lätt att bli alarmistisk och därmed resignerad, men än finns det tid. Det är inte en kamp mot maskinerna som stundar, utan ett nytt sorts samarbete med dem. Kombinationen människa-maskin kommer att bli oslagbar. Men då krävs det att man har rätt utbildning och ständigt fortsätter att lära sig nya saker. Förvånad, någon?

 

 

Mördarbakterierna anfaller

Antibiotikaresistenta bakterier må vara en mardröm för sjukvården och patienterna, men för media är det en dröm. Därför ökar rapporteringen, vilket i sig inte förminskar problemets allvar.

Insikten att barnens skrubbsår, eller en banal halsfluss på sikt kan bli dödliga sjukdomar oroar. En superresistent bakterie, ESBL-Carba, som spårats till Indien, har börjat dyka upp även i Sverige. Än så länge är det förhållande få fall, i jämförelse med många andra länder, men i takt med det ökande resandet, lär det bli fler som blir sjuka.

Ett stort problem i sammanhanget är att läkemedelsföretagen är måttligt intresserade av att satsa sina resurser inom det här området, eftersom det är ett ekonomiskt vågspel. Därför har inget nytt antibiotika introducerats sedan 1987. Återstår andra alternativ. Globala överstatliga samarbeten som garanterar kostnadstäckning är ett. Ett annat, intressantare, är Open Innovation, som i det här fallet snarare innebär ”Open Labs”.  New York Times rapporterar om ett par sådana, som Tres Cantos Open Lab Foundation, men även här är det en lång bit kvar.

Dyker det inte upp något botemedel kan effekten bli mycket kännbar för vår livsstil och vårt sätt att göra affärer, när själva resandet kommer att innebära en oacceptabel hög risk. Vem vill komma hem obotligt sjuk från Thailandsemestern eller finna-sig-själv-resan till Indien? Och affärsmötet sköter vi helst via nätet i fortsättningen.

Å andra sidan skulle det innebära att de ekonomiska värdena som stod på spel är så höga att det säkerligen skulle löna sig att mycket snabbt forska fram något lämpligt botemedel.

 
Sida 4 av 9« Första...23456...Sista »